Den alltmer omfattande internationaliseringen av näringslivet har inte medfört att kvalificerad verksamhet flyttats från Sverige. Tvärtom finns tydliga tecken på att näringslivets internationalisering medför ökad produktivitet och FoU-intensitet i Sverige
Svenska direktinvesteringar i låglöneländer under 1990-talet har medfört att enklare industriproduktion flyttats från Sverige och detta är en följd av en pågående strukturomvandling i näringslivet. Detta är i grunden en positiv utveckling där arbetskraftens allt högre utbildningsnivå tas tillvara och möjliggör högre löner och välfärd. Det ökade utlandsägandet i svensk industri har inte påverkat efterfrågan på högutbildad arbetskraft, svenska industriföretag som ökat antalet anställda i låglöneländer har ökat andelen högutbildade i Sverige. Utvecklingen gynnar även länderna dit verksamheten flyttas eftersom nya arbetstillfällen skapas och moderna produktionstekniker introduceras.
– Vi ser ingen anledning att oroa sig över företagens internationalisering. Även svenska företags expansion i låglöneländer kan vara positivt för Sverige. Däremot kan omstruktureringar i företagen skapa stora problem för enskilda individer som blir av med jobben och för orter med dominerande arbetsgivare, säger Mats Granér, analytiker på ITPS.
Det här är resultat av en rapport från ITPS som syftat till att analysera skillnader mellan utlandsägda och svenskägda företags produktivitet, sysselsättning och FoU-intensitet. ITPS arbetsgrupp som ansvarat för denna rapport är Mats Granér, projektledare, Philip Löf och Anne-Christine Strandell. Medverkat har även docent Per Hansson, Patrik Karpaty, professor Lars Lundberg och dr Patrik Gustafsson.
Rapporten Näringslivets internationalisering: effekter på sysselsättning, produktivitet och FoU »
www.itps.se
