Presentation:

Dan Larsson, Smultronstigen 18, 974 52 Luleå

Mobil: 073-8008294 Hem 0920-407716, företaget Reportern Dan S Larsson, telefonsvarare hänvisar om så behövs: 0920-407715

E-post: [email protected];[email protected]
[email protected]


CV

Körde tidigare med CV; den bilden var på mig och Mikael Niemi, backstage, Norrbottensteatern,efter premiären på "Jag gjorde Vietaskuppen". Jag bistod med Mikael med research och fakta om kuppen 1971. Den här ser Ni vem som är med Danne på bilden....lite anspråklöst.
Mål: att få användning för min erfarenhet från 30 år som journalist samt knappt tio år som gruvarbetare hos LKAB, Malmberget. Som en bisats men kuriosa har jag både sprängkort samt presskort.
Som journalist var arbete under tidspress en stående faktor; som gruvarbetare var det fysiskt tunga samt riskfyllda arbetet i hård miljö ständigt närvarande.

Profil: Tar initiativ och söker mål att uppnå. Visar det att de är för högt ställda kan devisen sikta mot stjärnorna men landa i talltopparna vara användbar. Det gäller alltid att presterar det bästa, inte ursäkta sig att jag försökte.
Instinkten att vara främst gäller speciellt arbetet som nyhetsjournalist, vilket jag är och var som fast anställd och nu frilansjournalist. Som journalist är jag expert på offentlighetsprincipen där jag föreläst för försvaret och Rikspolisstyrelsen. Den ekonomiska delen på NSD journalistiskt skötte jag, tog ibland hjälp av ekonomichefen samt VD-n.
Jag ser mig även om efter andra arbeten där min kompetens kommer till sin rätt. Konkurrensen inom yrken sporrar alltid mig till att göra det bästa i och av varje situation, men aldrig överarbeta något.
Och när det gäller den ”svenska sjukan” att döma folk efter ålder. Jag räknar med att arbeta tills jag är minst sjuttio år, ser inte fram emot det som kallas pension, har för mycket kvar att prestera som i skrivande stund är i en ålder av 60 år, eller ”21 år” fyllda återigen för snart 40e gången.

Löneanspråk; 33.000/månaden

Yrkeserfarenhet, läs nedan!

Egen företagare: Reportern Dan S Larsson, vilande, kan slås igång direkt.

Firman startades efter det jag slutade på Norrländska Socialdemokraten, NSD, i slutet av år 2000. Jag grundlade registreringen av företaget, enskild firma genom att gå starta eget och läsa företagsekonomi på Luleå Tekniska Universitet..
Jag hade sedan jobb åt SVTs Uppdrag granskning samt en del svenska dagstidningar. Men tyvärr ligger inte pengarna i nyhetsreportage utan reklam viket inte är min genre. Jag såg mig om efter andra utvägar att driva firman vidare.
2003 momsregistrerade jag även skogsvård där skogsröjning ingår. Jag hade tidigare skaffat kortet ”arbete på väg” som krävs. Och skaffade då utrustning för manuell röjning under telefonledningar, fast telefoni i Norrland.
Ett kontrakt med TeliaSonera innebar att jag arbetade med detta till slutet av år 2005, då TS med motiveringen att stormen ”Gudrun” (samma år) inneburit att det saknades pengar till röjning för fast telefoni; det som gällde var att gå över till mobila enheter, trådlöst.
För min del innebar det att snabbt i slutet av december samt inledningen av januari 2006 sälja bort speciellt anpassad företagsbil, motorsågar, röjsågar samt röjstänger.
Och att då anmäla firman vilande samt mig arbetslös hos Journalisternas A-kassa, att arbeta upp nya kontakter i medievärlden under de förhållanden som råder verkar meningslöst. Om jag gör firman aktiv igen måste jag även bredda marknaden.

Reporter/journalist:

Norrländska Socialdemokraten, 1983-2000 (åren går in i varandra).
1983-1985 som frilansare på NSDs lokalredaktion i Gällivare.
1985-1987, som fast anställd i Gällivare som sport/allmänreporter.
1987-1992, fast anställd på NSDs lokalredaktion i Gällivare som allmänreporter, lokalredaktör.
1992-2000 kriminalreporter samt undersökande reporter vid NSDs huvudredaktion i Luleå. 1997 värvad som nattreporter Expressen Stockholm.
2000-2005, egen företagare, utbildningar.

I arbetet som lokalredaktör åt NSD med Gällivare och Pajala kommuner som arbetsområden lärde man sig att arbeta utan hänsyn till tider. Och att anpassa sitt liv efter detta.
Den lärdomen att dels skriva så kallade dödsrunor samt även ibland skriva om speciella händelser med nyfödda innebar att jag skrev om folk från födelsen till döden.
Och att då detta var ett ”sidoarbete” som måste skötas i ett jobb som krävde förmågan att som det kallas hålla många bollar i luften.
På en lokalredaktion är man tidningen på orten, samt möter de personer ansikte mot ansikte man skriver om negativt som positivt. På en huvudredaktion är man mer ”skyddad”, det blir en opersonlig kontakt med människor, oftast via telefon.
Under tiden på huvudreaktionen i Luleå var jag en så kallad profilreporter, den som skrev flest nyheter samt bevakade de stora händelserna. Den största var när färjan Estonia sjönk i september 1994 och med den tragiska följden att 852 människor – många norrbottningar – miste livet. 1994 hade jag 137 löpsedlar samt 400 artiklar på förstasidan.
Jag fick däremot en ”mänsklig” kontakt med den enda svenska kvinnan ur besättningen som överlevde: Paula Liikaama från Haparanda. Att återge hennes berättelse hur hon överlevde var och är ett minne för livet.
Jag följde upp Paulas fortsatta liv och gjorde flera reportage om henne senare.

Gruvarbetare LKAB i Malmberget:
Mina föräldrar ansåg att jag skulle gå alla utbildningar som fanns i Malmberget för att inte hamna i gruvan. 1976 fanns inga fler att gå på utan att flytta så jag hamnade i…gruvan.
Räddare ”tuffing” får man söka efter. De farbröder med urnikor (matback) som jag sett om inte ner på med lite så där känsla när de stått och väntat på LKABs bussar blev nu mina mentorer.
Så mycket jag har att tacka dessa ”farbröder” för som tog hand om mig innan jag blev gruvvan. Och lärde mig leva med ett arbete som man nästan alltid var rädd under tiden där nere 600 meter under jord. Det var demokratiskt och tragiskt, några av dem jag arbetade med under sju år lever inte i dag av skilda orsaker. Och jag ville inte gå samma väg utan tänkte tjäna grova pengar snabbt.
Därför utbildade jag mig på allt som rullade under jord för att 1983 ha alla ”körkort” och sprängkort. Då sökte jag och antogs till zinkgruvan Svarta ängeln (svensk stavning på danskt namn) på Grönland.
Tillfälligheter i sista stund innebar att jag träffade en norsk kvinna som jag fick en i skrivande stund (2010) 21-årig dotter med (hon läser till journalist). Så i stället för Grönland blev det journalistutbildning och arbete på NSD med en avstickare till Expressen dit jag värvades på det tuffaste jobbet; nattreporter (trivdes med arbetet men inte staden). Hade löpet första arbetsdagen/natten vilket aldrig tidigare inträffat på Expressen.

Utbildningar:

Folkskola, fyraårig realskola, samt två år av tre på tekniskt gymnasium, alla skolor i Malmberget. Även läst företagsekonomi på universitetsnivå som innebär att jag klarar bokföring för mindre firmor.
Journalistutbildning, Kalix FH, journalistlinjen 1984-1985.
Eftersom jag frilansat på NSD i Gällivare 1983 och 1984 så fortsatte jag med detta vid sidan av utbildningen; skötte all sportbevakning samt allmän sådan under helgerna då jag åkte hem till Malmberget. Jag hade fast arbete i Gällivare när jag var färdig med utbildningen till journalist försommaren 1985.
Efter det har jag gått flera kurser/utbildningar på Fojo, Kalmar (fortbildning för journalister, fojo). Bland annat research, undersökande journalistik och ekonomisk journalistik
När det gäller offentlighetsprincipen blev jag så ”haj” på den att jag ledde utbildningar för Rikspolisstyrelsen vid ett seminarium i Lycksele samt försvaret i Boden under en hel dag.

Språkkunskaper:

Engelska: flytande (hade irländsk fästmö men även läst engelska många år).

Norska: skapligt, vekt beskrivet.

Data;

De som jag behöver använda: word, excel en del bildprogram, webben via research, privata ärenden. Lär mig de jag behöver om så fordras.
Databaser och sökning använde jag dagligen under arbetet på NSD i Luleå; när NSD digitaliserade sitt arkiv skötte jag om en stor del av att få in materialet digitalt.

Utlandserfarenheter:

Irland och Norge.

Utmärkelser:

Jag är två gånger nominerad (tre av alla inlämnade bidrag av många deltagande väljs ut) till Föreningen grävande journalisters förnämsta utmärkelse Guldspaden, 1993 och 1996.
Vid den årliga utdelningen inför tusentalet journalister under de så kallade Grävmötena, så fick jag vid Gräv-97 i Umeå ta emot det främsta priset för undersökande journalistik för år 1996.

Utmärkande:

Spelat ishockey på elitnivå, bowling samma, elit, och segelflyg. Tränar regelbundet för att hålla kroppen i form, åker skidor utför vid tillfälle.
Har körkort samt alla förekommande körkort för fordon under jord.
Skrivit boken Mytomanen Thomas Quick (1998).
Har två andra manus inne för bedömning hos förlag.

Övrig kommentar:

Att hur mycket som än skrivs om en person så kan det inte täcka ett personligt möte med densamma.

Referenter:

Referenter:

Lars Lindberg, chefredaktör NSD 1984-1989, därefter chef SVT norr samt Radiotjänst, Kiruna: 0980-63022.
Åke Härdfeldt, chefredaktör Dagbladet, Sundsvall, nyhetschef NSD i Luleå, 1990-1994, tel: 060-663500.
Lennart Håkansson, chefredaktör NSD Luleå 1994-2009, nu redaktionschef på Dala-Demokraten, [email protected]; 023-47500
Tomas Bresky, fd redaktör Uppdrag granskning, 0920-239800, finns även på Nordnytt: 0920-239900.

__________________________________________________________________


Dan Larsson, Smultronstigen 18, 974 52 Luleå

Mobil: 073-8008294 Hem 0920-407716, företaget Reportern Dan S Larsson, telefonsvarare hänvisar om så behövs: 0920-407715

E-post: [email protected];[email protected]
[email protected]


CV

Mål: att få användning för min erfarenhet från 30 år som journalist samt knappt tio år som gruvarbetare hos LKAB, Malmberget. Som en bisats men kuriosa har jag både sprängkort samt presskort.
Som journalist var arbete under tidspress en stående faktor; som gruvarbetare var det fysiskt tunga samt riskfyllda arbetet i hård miljö ständigt närvarande.

Profil: Tar initiativ och söker mål att uppnå. Visar det att de är för högt ställda kan devisen sikta mot stjärnorna men landa i talltopparna vara användbar. Det gäller alltid att presterar det bästa, inte ursäkta sig att jag försökte.
Instinkten att vara främst gäller speciellt arbetet som nyhetsjournalist, vilket jag är och var som fast anställd och nu frilansjournalist. Som journalist är jag expert på offentlighetsprincipen där jag föreläst för försvaret och Rikspolisstyrelsen. Den ekonomiska delen på NSD journalistiskt skötte jag, tog ibland hjälp av ekonomichefen samt VD-n.
Jag ser mig även om efter andra arbeten där min kompetens kommer till sin rätt. Konkurrensen inom yrken sporrar alltid mig till att göra det bästa i och av varje situation, men aldrig överarbeta något.
Och när det gäller den ”svenska sjukan” att döma folk efter ålder. Jag räknar med att arbeta tills jag är minst sjuttio år, ser inte fram emot det som kallas pension, har för mycket kvar att prestera som i skrivande stund är i en ålder av 60 år, eller ”21 år” fyllda återigen för snart 40e gången.

Löneanspråk; 33.000/månaden

Yrkeserfarenhet, läs nedan!

Egen företagare: Reportern Dan S Larsson, vilande, kan slås igång direkt.

Firman startades efter det jag slutade på Norrländska Socialdemokraten, NSD, i slutet av år 2000. Jag grundlade registreringen av företaget, enskild firma genom att gå starta eget och läsa företagsekonomi på Luleå Tekniska Universitet..
Jag hade sedan jobb åt SVTs Uppdrag granskning samt en del svenska dagstidningar. Men tyvärr ligger inte pengarna i nyhetsreportage utan reklam viket inte är min genre. Jag såg mig om efter andra utvägar att driva firman vidare.
2003 momsregistrerade jag även skogsvård där skogsröjning ingår. Jag hade tidigare skaffat kortet ”arbete på väg” som krävs. Och skaffade då utrustning för manuell röjning under telefonledningar, fast telefoni i Norrland.
Ett kontrakt med TeliaSonera innebar att jag arbetade med detta till slutet av år 2005, då TS med motiveringen att stormen ”Gudrun” (samma år) inneburit att det saknades pengar till röjning för fast telefoni; det som gällde var att gå över till mobila enheter, trådlöst.
För min del innebar det att snabbt i slutet av december samt inledningen av januari 2006 sälja bort speciellt anpassad företagsbil, motorsågar, röjsågar samt röjstänger.
Och att då anmäla firman vilande samt mig arbetslös hos Journalisternas A-kassa, att arbeta upp nya kontakter i medievärlden under de förhållanden som råder verkar meningslöst. Om jag gör firman aktiv igen måste jag även bredda marknaden.

Reporter/journalist:

Norrländska Socialdemokraten, 1983-2000 (åren går in i varandra).
1983-1985 som frilansare på NSDs lokalredaktion i Gällivare.
1985-1987, som fast anställd i Gällivare som sport/allmänreporter.
1987-1992, fast anställd på NSDs lokalredaktion i Gällivare som allmänreporter, lokalredaktör.
1992-2000 kriminalreporter samt undersökande reporter vid NSDs huvudredaktion i Luleå. 1997 värvad som nattreporter Expressen Stockholm.
2000-2005, egen företagare, utbildningar.

I arbetet som lokalredaktör åt NSD med Gällivare och Pajala kommuner som arbetsområden lärde man sig att arbeta utan hänsyn till tider. Och att anpassa sitt liv efter detta.
Den lärdomen att dels skriva så kallade dödsrunor samt även ibland skriva om speciella händelser med nyfödda innebar att jag skrev om folk från födelsen till döden.
Och att då detta var ett ”sidoarbete” som måste skötas i ett jobb som krävde förmågan att som det kallas hålla många bollar i luften.
På en lokalredaktion är man tidningen på orten, samt möter de personer ansikte mot ansikte man skriver om negativt som positivt. På en huvudredaktion är man mer ”skyddad”, det blir en opersonlig kontakt med människor, oftast via telefon.
Under tiden på huvudreaktionen i Luleå var jag en så kallad profilreporter, den som skrev flest nyheter samt bevakade de stora händelserna. Den största var när färjan Estonia sjönk i september 1994 och med den tragiska följden att 852 människor – många norrbottningar – miste livet. 1994 hade jag 137 löpsedlar samt 400 artiklar på förstasidan.
Jag fick däremot en ”mänsklig” kontakt med den enda svenska kvinnan ur besättningen som överlevde: Paula Liikaama från Haparanda. Att återge hennes berättelse hur hon överlevde var och är ett minne för livet.
Jag följde upp Paulas fortsatta liv och gjorde flera reportage om henne senare.

Gruvarbetare LKAB i Malmberget:
Mina föräldrar ansåg att jag skulle gå alla utbildningar som fanns i Malmberget för att inte hamna i gruvan. 1976 fanns inga fler att gå på utan att flytta så jag hamnade i…gruvan.
Räddare ”tuffing” får man söka efter. De farbröder med urnikor (matback) som jag sett om inte ner på med lite så där känsla när de stått och väntat på LKABs bussar blev nu mina mentorer.
Så mycket jag har att tacka dessa ”farbröder” för som tog hand om mig innan jag blev gruvvan. Och lärde mig leva med ett arbete som man nästan alltid var rädd under tiden där nere 600 meter under jord. Det var demokratiskt och tragiskt, några av dem jag arbetade med under sju år lever inte i dag av skilda orsaker. Och jag ville inte gå samma väg utan tänkte tjäna grova pengar snabbt.
Därför utbildade jag mig på allt som rullade under jord för att 1983 ha alla ”körkort” och sprängkort. Då sökte jag och antogs till zinkgruvan Svarta ängeln (svensk stavning på danskt namn) på Grönland.
Tillfälligheter i sista stund innebar att jag träffade en norsk kvinna som jag fick en i skrivande stund (2010) 21-årig dotter med (hon läser till journalist). Så i stället för Grönland blev det journalistutbildning och arbete på NSD med en avstickare till Expressen dit jag värvades på det tuffaste jobbet; nattreporter (trivdes med arbetet men inte staden). Hade löpet första arbetsdagen/natten vilket aldrig tidigare inträffat på Expressen.

Utbildningar:

Folkskola, fyraårig realskola, samt två år av tre på tekniskt gymnasium, alla skolor i Malmberget. Även läst företagsekonomi på universitetsnivå som innebär att jag klarar bokföring för mindre firmor.
Journalistutbildning, Kalix FH, journalistlinjen 1984-1985.
Eftersom jag frilansat på NSD i Gällivare 1983 och 1984 så fortsatte jag med detta vid sidan av utbildningen; skötte all sportbevakning samt allmän sådan under helgerna då jag åkte hem till Malmberget. Jag hade fast arbete i Gällivare när jag var färdig med utbildningen till journalist försommaren 1985.
Efter det har jag gått flera kurser/utbildningar på Fojo, Kalmar (fortbildning för journalister, fojo). Bland annat research, undersökande journalistik och ekonomisk journalistik
När det gäller offentlighetsprincipen blev jag så ”haj” på den att jag ledde utbildningar för Rikspolisstyrelsen vid ett seminarium i Lycksele samt försvaret i Boden under en hel dag.

Språkkunskaper:

Engelska: flytande (hade irländsk fästmö men även läst engelska många år).

Norska: skapligt, vekt beskrivet.

Data;

De som jag behöver använda: word, excel en del bildprogram, webben via research, privata ärenden. Lär mig de jag behöver om så fordras.
Databaser och sökning använde jag dagligen under arbetet på NSD i Luleå; när NSD digitaliserade sitt arkiv skötte jag om en stor del av att få in materialet digitalt.

Utlandserfarenheter:

Irland och Norge.

Utmärkelser:

Jag är två gånger nominerad (tre av alla inlämnade bidrag av många deltagande väljs ut) till Föreningen grävande journalisters förnämsta utmärkelse Guldspaden, 1993 och 1996.
Vid den årliga utdelningen inför tusentalet journalister under de så kallade Grävmötena, så fick jag vid Gräv-97 i Umeå ta emot det främsta priset för undersökande journalistik för år 1996.

Utmärkande:

Spelat ishockey på elitnivå, bowling samma, elit, och segelflyg. Tränar regelbundet för att hålla kroppen i form, åker skidor utför vid tillfälle.
Har körkort samt alla förekommande körkort för fordon under jord.
Skrivit boken Mytomanen Thomas Quick (1998).
Har två andra manus inne för bedömning hos förlag.

Övrig kommentar:

Att hur mycket som än skrivs om en person så kan det inte täcka ett personligt möte med densamma.

Referenter:

Referenter:

Lars Lindberg, chefredaktör NSD 1984-1989, därefter chef SVT norr samt Radiotjänst, Kiruna: 0980-63022.
Åke Härdfeldt, chefredaktör Dagbladet, Sundsvall, nyhetschef NSD i Luleå, 1990-1994, tel: 060-663500.
Lennart Håkansson, chefredaktör NSD Luleå 1994-2009, nu redaktionschef på Dala-Demokraten, [email protected]; 023-47500
Tomas Bresky, fd redaktör Uppdrag granskning, 0920-239800, finns även på Nordnytt: 0920-239900.

__________________________________________________________________

Antal inlägg i forumet:

1

Medelbetyg på inlägg:

Registrerad:

2010-05-10

Senast inloggad:

2011-02-09