Jag går i tankar att starta en enskildfirma i syfte för enklare it-konsult jobb på "fritiden". Men då jag är studerande på högskola under tiden med pengar från CSN också jobbar ja som "vanlig" anställd under större delen av sommaren undar jag om det finns något specielt man måste tänka på under den delen av året då företager mer eller mindre sover?

Vad du måste tänak på är att firmans resultat blir en inkomst för dig och kan riskera dina studiemedel. Jag vet inte var gränserna går för hur mycket man får tjäna, men det har du säkert koll på själv.
Om du tänker starta firman för att du ska tjäna pengarna nu under studietiden kan det alltså bli ett problem med rätten till studielån. Är det å andra sidan så att du startar nu för att ha skaffat dig lite erfarenhet och kundkontakter tills den dagen du är klar, så finns det andra möjligheter. Så länge du inte tar ut pengarna ur firman så behöver du inte ta upp inkomsten, utan kan skatta det som expansionsmedel, något som inte påverkar CSN-pengarna.

Det här var intressant. Jag är själv studerande och CSN har tyckt om att titta till mina inkomster ända sedan jag började plugga. Det här året startade jag just ett liten konsultfirma som sysslar med IT och jag visste inte att man kan låta vinsten stå kvar i enskilda firmor. Är det komplicerat rent bokföringsmässigt? Mina konton och firmans är ju desamma så hur var skatteverket att jag inte tagit ut några pengar?

För att det ska fungera måste du ha ett konto som är firmans, dvs ett konto dit alla intäkterna går som kan användas som firmans bankkonto i bokföringen. När du deklarerar så gör du det på en N2-blankett, dvs du avslutar räkenskapsåret med ett bokslut. Lite förenklat kan man säga att allt resultat som finns kvar i firman kan man beskatta som "expansionsmedel" istället för som resultat. Regeln har funnits i flera år nu och tillkomm för att lite mera jämställa AB med enskild firma när det gäller möjligheten att expandera med egna intjänade pengar. Ett litet exempel:
Du har ett resultat i firman på 100.000 kronor under ett år. När det är dags att deklarera görs ett bokslut som visar att du har inventarier för 40.000 kronor, pengar på banken 40.000 kronor, förutbetalda kostnader på 10.000 kronor och kundfordringar på 30.000 kronor. totalt har du altså tillgåagr på 120.000 kronor. Skulderna är leverantörskulder på 12.000 kronor och upplupna kostnader på 8.000 kronor, totalt alltså skulder på 20.000. Eftersom tillgångarna är 100.000 kronor större än skulderna har man låtit hela resultatet stanna i bolaget och då får man beskatta hela resultatet som expensionsmedel. Hade man tagit ut 10.000 så hade tillgångarna varit 90.000 och då hade man kunnat beskatta 90.000 som expensionsmedel och resterande 10.000 som inkomst av näring. Expensionsmedel beskattas visserligen också men bara med 28% och räknas inte som inkomst. När man sedan tar ut pengarna så får man tillbaka denna expensionsmedelskatt och betalar som vanligt sociala avgifter och skatt.