Om det handlar om ett uttag av lön, så bokför du det som just detta.
Exempel: Du tar ut 7000 kr i lön från bolagets PG i lön
D7010 10000,-
K2710 3000,-
K1920 7000,-
D7510 3246,-
K2731 3246,-
Jag har här räknat med 30% skatteavdrag. Om du gör regelbundna löneuttag och du har din huvudsakliga inkomst från bolaget så ska du dra skatten enligt tabell - annars drar du 30%.
För kontanta transaktioner i verksamheten så inrättar du lämpligen en kassa.
Exempel: Du tar ut 10000 kr för att köpa kontorsmöbler på en konkursauktion.
D1910 10000,-
K1920 10000,-
Kontanta inköp bokför du sedan mot 1910. Råkar 1910 ha kreditsaldo på bokslutsdagen (=du har med privata medel täckt upp kostnader) så för du över beloppet till 2390 Skulder till delägare. Om 1910 har debetsaldo så bokför du lämpligen detta som ett löneuttag. Alternativt kan du återbetala beloppet innan beskattningsårets utgång - men det är regel inte att rekommendera. Läs mer i förarbetena till ABL (prop. 1989/90:110 s. 600 och särskilt s. 678).
Exempel: John har tagit ut pengar från bolagets konto i maj 2005. I samband med revisionen i November så upptäcks det att skulden kvarstod på bokslutsdagen 0630 - men att John betalat tillbaka det förbjudna lånet i september. En särskilt post upprättas över det förbjudna lånet bolagets ÅR och revisorn kommenterar även det förbjudna lånet i RB. Lånet beskattas ej som lön.
Exempel 2: Sven har köpt ut en fastighet från sitt AB till marknadsvärdet. Problemet är att det skattemässiga värdet av fastigheten (värdet i bokföringen) vid bokslutsdagen var högre än köpeskillingen. Vid revision så upptäcks att Sven inte har betalat tillbaka mellanskillnaden under beskattningsåret. Därför bokförs det förbjudna lånet som en löneutbetalning.
Avsättning till reservfond behöver inte göras eftersom denna slopats i den nya aktiebolagslagen.