Det framväxande kunskapssamhället ställer helt nya krav på Sveriges tillväxtpolitik. Attityder, relationer och sociala nätverk måste få ökad uppmärksamhet. I en ny rapport från ITPS studeras betydelsen av socialt kapital i övergången från industrisamhälle
Rapporten jämför tre framgångsrika länder, Sverige, Japan och USA, på tre områden: arbetsmarknadsrelationer, innovationssystem och civilt samhälle. Under industriepoken formade de tre länderna mycket olika, men väl fungerande nationella system på dessa områden. Bruksanda och Saltsjöbadsanda var uttryck för den tidens attityder och relationer i Sverige.
Den globala kunskapsekonomin ställer krav på helt andra värderingar och nätverk och det förefaller som om delar av USA här har skaffat sig ett försprång. En slutsats av rapporten är att det är diversifieringen i det amerikanska samhället som har bidragit till framväxten av en världsledande high-techindustri och andra tillämpningar av kunskapsekonomin. Detta har hittills ägt rum i ett relativt begränsat antal regioner vilka har haft förmågan att kombinera diversifiering och tolerans. Dessa egenskaper förefaller vara avgörande för att upprätthålla en hög takt av kunskapsimport och innovationer som leder till tillväxt. I det perspektivet är den vanliga näringspolitiken inte tillräcklig. Så skilda områden som utbildnings-, forsknings-, invandrings-, hälso- och kulturpolitiken borde utgöra integrerade delar av kunskapsekonomins tillväxtpolitik.
- Sverige behöver skapa nya sociala kapital som möjliggör de nya flexibla former av samarbete som kunskapsekonomin bygger på, säger Hans Westlund.
www.itps.se
