Sverige har hamnat på efterkälken i tillväxtligan. För att Sverige återigen ska bli internationellt konkurrenskraftigt krävs bland annat en ny modell för offentligt-privat samspel och satsningar på små och medelstora högteknologiska företag. Det visar en
Sverige har under de senaste tre decennierna tappat fart i fråga om ekonomisk tillväxt. Sedan 1970-talet har vi haft en sämre tillväxttakt än t.ex. både Norge och Finland. Trots internationellt sett stora investeringar uppvisar det svenska nationella innovationssystemet* en svag långsiktig konkurrenskraft ifråga om ekonomisk tillväxt, nya arbetstillfällen och innovationer.
En viktig orsak till den svaga utvecklingen av den svenska konkurrenskraften är den gradvis minskade effektiviteten hos den svenska modellen, som tidigare starkt bidragit till utveckling och tillväxt i de stora FoU-intensiva multinationella koncernerna. Dessa industrikoncerner svarar fortfarande för en stor FoU-volym i Sverige, men deras bidrag till värdeskapandet inom landet har successivt minskat.
Få innovationer i servicesektorn
- Sverige har ett jämförelsevis svagt fokus på innovationer och värdeskapande i både den privata och den offentliga servicesektorn, framhåller VINNOVAs analyschef Göran Marklund.
I den privata sektorn beror detta framför allt på att så få innovationer uppstår inom små och medelstora företag. Samtidigt har det svenska forskningssystemet en internationellt sett stark inriktning mot nyfikenhetsdriven grundforskning, d.v.s. forskning som sker isolerad på universitet och högskolor utan koppling till näringslivets behov. Detta har fungerat relativt väl för de stora FoU-intensiva multinationella företagen, som har egna forskningsresurser, men mindre bra för annan innovation och värdeskapande produktion, både privat och offentlig.
- Tillväxten måste därför sökas i små och medelstora företag, menar VINNOVAs generaldirektör Per Eriksson. - Nu krävs en kraftsamling från såväl näringsliv, politik och akademi för att åter göra Sverige till ett konkurrenskraftigt land.
Fem viktiga insatsområden
VINNOVA har identifierat fem viktiga områden som kräver omfattande insatser för att Sverige åter ska bli konkurrenskraftigt:
1. Innovation och tillväxt i nya och befintliga, små högteknologiska företag. Allt fler storföretag väljer att lägga sin produktion utomlands. Samtidigt finns det begränsningar för den offentliga verksamhetens expansion. Därför är det viktigt att öka antalet kunskapsintensiva nyetableringar och snabbväxande innovativa små och medelstora företag i Sverige. Idag skapas relativt få nya högteknologiska tillväxtföretag och de som trots allt skapas växer inte i den takt man skulle kunna önska. Som exempel kan nämnas att inte ett enda av de befintliga storföretagen i Sverige idag har startats efter 1970. I USA är däremot Microsoft bara ett av flera exempel på nystartade företag som på relativt kort tid tagit sig upp till toppskiktet av storföretag.
2. Bättre försörjning och utnyttjande av kompetens och ökad rörlighet. Människor och deras kompetens är den viktigaste resursen för innovation och produktion. En effektiv tillgång till och användning av kvalificerad arbetskraft är därför avgörande för den långsiktiga konkurrenskraften.
3. Ny modell för offentligt-privat samspel mellan användare och producenter. En ny modell för offentligt-privat samspel bör grundas på behovet av ökade innovationer inom den internationellt sett stora svenska offentliga sektorn. Sektorns storlek och höga kvalitetskrav innebär att den kan fungera som effektiv hävstång för innovation och produktion i nya såväl som befintliga företag.
4. Större och effektivare behovsmotiverad forskning. Det svenska forskningssystemet, som i hög grad baserats på universitetens nyfikenhetsforskning, har utgjort ett relativt effektivt kompetensstöd för de stora FoU-intensiva industrikoncernerna. Däremot har systemet varit jämförelsevis ineffektivt när det gäller att stödja nya innovationsbaserade företag, innovationer inom små och medelstora företag liksom innovationsverksamhet i offentlig sektor. Därför behövs, vid sidan av grundforskningen, ökade satsningar på behovsmotiverad forskning. Det vill säga forskning som prioriteras med utgångspunkt från konkurrenskraft och framtida behov för innovation och tillväxt i Sverige och som genomförs i nära samspel med näringslivet.
5. Satsningar på utveckling av starka forsknings- och innovationsmiljöer. Internationellt starka forsknings- och innovationsmiljöer kännetecknas av hög effektivitet i samspelet mellan forskare, företag och politik/offentlig verksamhet (Triple Helix). Därmed blir de också attraktiva för nationella och internationella investeringar i företag, FoU, kompetens och kapital.
Goda möjligheter för Sverige
Jämfört med de flesta andra OECD-länder har det svenska innovationssystemet en stor potential. Sverige kännetecknas av en internationellt sett stark makroekonomi och goda offentliga finanser, som bildar en god grund för sunda incitamentsstrukturer och för investeringar som kan främja innovation och ekonomisk tillväxt. Sverige är också attraktivt för kvalificerade FoU-investeringar. Landet har i internationell jämförelse stora FoU-resurser inom de stora kunskaps-intensiva företagen, liksom ett väl utvecklat och vetenskapligt kvalificerat universitetssystem. Sverige har dessutom en hög utbildningsnivå och svenskar är relativt öppna för ny teknik.
Offentliga sektorn hävstång
Sverige har vidare en kompetent offentlig sektor, med stora behov att öka sin produktivitet och finna kvalitativt bättre lösningar. Förutsättningarna är därför goda att med hjälp av den offentliga sektorns efterfrågan på innovativa lösningar åstadkomma en stark hävstångseffekt för innovation och förnyelse av produktionen i både nya och befintliga företag i landet.
Rapporten "Nationella Innovationssystem" »
