Varje år blir svenska småföretagare blåsta på miljarbelopp genom falska fakturor, annonser som aldrig publiceras, och nu på senare tid så hetsas okunniga småföretagare att köpa domännamn till chockpriser.
Jens Karlsson är chefsjurist på Företagarna. Han tycker att E-handlare särskilt bör se upp med tre olika typer av ”skojerier”. Den första kategorin är annonsskojare, som säljer falska annonser både på nätet och i exempelvis kataloger eller tidningar.
- Det går ofta till så att ett företag försöker sälja en annons i en tidning, katalog eller på en webbsida som i själva verket inte existerar. Det bästa sättet att undvika detta är att ha rutiner för hantering av annonser så att en och samma person hanterar alla eventuella annonsköp. Om man får en faktura för en annons som man inte anser sig ha beställt bör man bara kryssa över och returnera den med påskriften ”ej beställt” eller liknande, säger Jens Karlsson.
Han varnar också för fakturaskojare, som visserligen inte bara förekommer bland E-handelsföretag, men som man ändå bör se upp med.
- Den vanligaste varianten är att ett skojarföretag skickar en påhittad faktura för en vara eller tjänst som aldrig beställts med förhoppning om att företaget i hastigheten ska betala fakturan. Företag som kopierar kända företag, exempelvis Telias fakturor in i minsta detalj förekommer också. Då ändrar de bara kontonumret och ibland även beloppet, säger Jens Karlsson.
Risken för fakturaskojare ökar i semestertider samt när julen närmar sig, eftersom många företag då använder sig av extrapersonal, något som gör att en falsk faktura lättare ”slinker igenom”. Även när det gäller fakturering tipsar Jens Karlsson om att bra rutiner för fakturahantering kan göra livet svårare för fakturaskojarna.
På senare tid har bolagskapningar blivit en vanligare bedrägeriform. Det går till så att någon tar över ett annat bolag genom falska adressändringar till Bolagsverket. Därefter beställer skojarna varor eller tjänster i bolagets namn. I slutändan får det kapade bolaget stå för notan.
Som E-handlare finns det alltså en risk för att ett bolagskapat företag beställer varor av dig. Den typen av företag kan man skydda sig mot genom att försäkra sig om att man gör affärer med ett pålitligt företag genom att exempelvis ringa upp företaget som gjort beställningen och be dem verifiera beställningen.
- Ett annat sätt att skydda sig är att begära förskottsbetalning innan varorna levereras. Annars riskerar man att skicka iväg varor som man i princip aldrig kommer att få betalt för, säger Jens Karlsson.
Anders Berggren på Posten tycker att alla E-handlare bör se upp med kontokortsbedrägerier. Man kan nämligen bli snuvad på betalning för varor från kunder om kunden vid beställningen anger ett kontokortsnummer som är utfärdat utanför EU. Det problemet uppstår oftast om personen i fråga beställer en vara som levereras till ett land inom EU.
- För att inte bli blåst på det här sättet rekommenderar jag att man kontaktar de stora kortföretagen som exempelvis VISA och Mastercard och kollar vilka säkerhetsföreskrifter som finns för de olika korten och hur du som företagare kan skydda dig mot kortbedragarna, säger Anders Berggren.
"Någon annan försöker köpa ditt domännamn..."
Domänskojare är ytterligare ett fenomen som ständigt är aktuellt för alla företagare, oavsett storlek.
- Skojarna ringer upp företag och erbjuder dem att köpa en adress som slutar på .com, men som i övrigt har samma namn eller adress som företaget i dagsläget har registrerat. De påstår sig ha en köpare som är intresserad av domänen och vill få företagen att registrera även det domänet, säger Dick Malmlund, säkerhetsansvarig på Svensk Handel .
Under samtalet får man också frågan om man själv vill registrera domänen, något som ofta blir tre till fyra gånger dyrare än om man registrerat adressen själv. Skojarna vill gärna stressa fram ett beslut från kundens sida. De företag som ligger bakom är samma företag som tidigare gett ut exempelvis kataloger med adresser i och som söker nya marknader.
– Får du ett sånt här erbjudande så tacka nej. Tänker du efter så faller erbjudandet på sin egen orimlighet. Om ett utländskt företag skulle vara ute efter ert domännamn så skulle de knappast kontakta er i förväg, de skulle med all säkerhet ta namnet utan att fråga, säger Dick Malmlund.
Hans tips för att skydda sig mot företag som vill snylta på ert varumärke genom att köpa ett snarlikt domännamn är att i förebyggande syfte köpa upp de tänkbara domännamn som ni inte redan använder, exempelvis .com eller .org.
